Forskning visar att den svenska skolan brister i sin förmåga att förbereda eleverna på det väntande arbetslivet och på den kravspecifikation arbetsmarknaden ställer på arbetssökande individer. Detta skapar frågor kring hur kreativitet, nytänkande och flexibel problemlösningsförmåga främjas inom skolan och i vilka lärandesituationer eleverna får möjlighet att träna på dem. Syftet med denna studie är att belysa bildämnets funktion i gymnasieskolan. Efter genomförda lärarintervjuer och elevenkäter visar resultatet att bildämnets instrumentella funktion värderas högt både av lärare och elever, men att de intrisikala värdena får större betoning och utrymme i den praktiska undervisningen. Detta förklaras dels med att de instrumentella värdena kräver tid för reflektion och utveckling och dels med att de instrumentella värdena till stor del är omedveten, implicit kunskap som i många lärandesituationer sker utan metakognition..

De handläggare på Försäkringskassan vi intervjuade anslöt sig till en tankegång vari en viss typ av etisk dimension negligeras, vilken kännetecknas av medmänsklighet och viljan att göra flexibla regeltolkningar för att i möjligaste mån fatta det beslut som är mest gynnsamt för klienten. Byråkratiska krav på instrumentella mål i kombination med förväntningarna på att agera i linje med den socialt konstruerade normen kan betraktas som två övergripande strukturella processer vilka konstituerar den moral som vägleder handläggarna. En moral präglad av instrumentell rationalitet..

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

Uppsatsen avser att studera hur geografisk platskänsla spelar in vid olika kategorier av brott. Även undersöks om personer vid lagbrott använder sig av sin vardagsgeografi samt om känslan för rummet och platsen skiljer sig nämnvärt mellan emotionella brott det vill säga brott där känslor ligger till grund (våldtäkt, pyromani etc.), instrumentella brott (inbrott) och instrumentella nätverksbrott (smuggling, langning etc.).Ausonius attentat i Stockholm (1991 till 1992) har använts samt Niklas Lindgrens överfallsserie i Umeå som sträckte sig över 8 års tid. Två personer ombads att utföra en fiktiv brottserie med instrumentella brott (rån och inbrott). Även har en förfrågan skickats ut till KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) om distanser till och från brottsplaster samt känslor inför dessa. Denna förfrågan har även de fiktiva brottslingarna svarat på.Insamling och sammanställning av materialet har pekat på att för emotionella överfallsbrott och instrumentella brott lönar det sig att känna till kopplingen mellan gärningsman och hans/hennes geografi.

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Verksamhetschefsreformen har inneburit en förändring inom svensk sjukvård. Uppgifter som tidigare låg högre upp i organisationen har nu flyttats ner och lagts på verksamhetschefen. Med utgångspunkt i Universitetssjukhuset i Lund beskrivs dels mer utförligt de strikt formella förväntningar, mål och regler som finns kring utformningen av verksamhetschefspositionen, dels de mer informella förväntningar och mål som finns på olika nivåer i hierarkin. En slutsats är att sjukhusledningens idéer i vissa avseenden står i kontrast till de normer och idéer som fortfarande lever kvar på lägre nivåer i organisationen.Två organisationsteoretiska perspektiv har använts för att tolka det förändringsarbete som reformen har inneburit. Som resultat av denna tolkning har slutsatsen att båda perspektiven inte för sig är kapabla att ge en fullständig bild av reformen nåtts, men att de tillsammans förmår ge en mer komplett beskrivning..

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån det salutogena perspektivet identifiera och analysera de faktorer som inverkar på chefs- och ledarskapets känsla av sammanhang på den operativa nivån inom hemtjänsten/ordinärt boende. Detta studerades utifrån följande frågeställningar: Hur upplever cheferna sitt chefs- och ledarskap utifrån det organisatoriska perspektivet? Hur upplever cheferna att förutsättningarna för det egna chefs- och ledarskapet är? Hur kan chefers känsla av sammanhang utifrån det organisatoriska perspektivet och ledarskapets förutsättningar förstås/förklaras? En kvalitativ metod i form av intervjuer användes och elva enhetschefer från fem olika stadsdelar i Göteborgs stad ingick i studien. Det framkom att flera faktorer såsom tydlighet, stuprörstänk och möjlighet till delaktighet kunde kopplas till den organisatoriska kontexten. Faktorer som lyftes fram och som hörde till förutsättningarna för chefs- och ledarskapet var uppdelningen mellan chefskap och ledarskap, administrativt stöd, handlingsutrymme, den egna bakgrunden och motivation.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.

Tryckkvalitet för tryck med inkjetteknik kan kvantifieras på en rad olika sätt, bland de viktigaste är färgåtergivning och skärpa. STFI InkJet Test utvärderar just dessa. Frågan är om denna mätmetod korrelerar med den visuella upplevelsen. Syftet med studien var att finna vilka samband som råder mellan tryckkvalitet som uppmäts med instrument och den subjektiva tryckkvalitet som uppfattas av det mänskliga ögat. I undersökningens första del gjordes instrumentella mätningar med STFI InkJet Test på olika typer av papper.

Sampit, en stad i provinsen centrala Kalimantan på ön Borneo, blev i februari 2001 skådeplats för en attack på den invandrade folkgruppen madureser iscensatt av de infödda dajakerna som lämnade 500 madureser döda och 100 000 flyende.Denna studie förklarar attacken utifrån tanken om den instrumentella användningen av etnicitet då eliters intressen kan skönjas, dolda från den dajakiska majoriteten vilken är ett splittrat och fattigt folk, utan gemensam religion, språk eller kultur. Analysen utförs med teorier om den, egentligen begränsade roll etnicitet spelar som orsak till konflikter och vad som istället sannolikt orsaker dem samt vidare teorier om den instrumentella användningen av etnicitet och vilka uttryck den tar sig.Denna uppsats argumenterar för att ekonomiska och politiska intressen lett till att en välbärgad elit skapat en gemensam identitet de splittrade inhemska folken både kan samlas under samt kanalisera sitt missnöje genom men då samtidigt blivit till elitens verktyg och vapen för att uppnå dess intressen..

Gärningsmän till grova våldsbrott uppvisar inte sällan minnesförluster (Christianson, Freij & von Vogelsang 2007). Cirka 20 till 30 procent av gärningsmännen hävdar minnesförlust (Christiansson, Merckelbach & Kopelman 2006; Jelicic & Merckelbach, 2007). Syftet med föreliggande undersökning var att studera hur stor del av gärningsmännen som begått instrumentella (planerade) och reaktiva (impulsiva) våldsbrott (mord respektive mordförsök) som hävdade minnesförlust samt undersöka minnesförlustens utseende. 44 utredningar studerades. Analysen visade en signifikant skillnad mellan typ av våld med avseende på hävdad minnesförlust (?2 = 4.85, p = .028).

I grundskolans läroplaner Lpo 94 och Lgr 11 ska elever i svensk grundskola få använda dans som uttrycksmedel. Dansen har idag en undanskymd roll i skolan och är inte ett eget ämne. Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i grundskolan som fått uppdraget att undervisa i dans ser på konstformen dans, dansens roll i skolan och vilken kompetens om dans de undervisande lärarna har.I den teoretiska delen i uppsatsen använder jag mig av tidigare forskningsmaterial inom estetiska ämnen och området dans. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer och observationer samt rapporten Kartläggning av dansen i sydost som har sammanställts av Dans i Sydost. I denna studie har jag begränsat mig till fyra skolor i Blekinge län.Resultatet visar att det finns bristande kunskap om ämnet dans i skolorna.

Hälsointresset har under senare år vidgat perspektivet till att handla om hälsans villkor och inte bara sjukdomars orsaker. Vi har utgått från Antonovskys salutogena teori om vilka faktorer som bidrar till att vara frisk och uppleva hälsa, där känsla av sammanhang har en central uppgift. Syftet och frågeställningen med vår intervjustudie var att se hur det salutogena perspektivet skulle kunna vara en tillämpningsbar möjlighet i behandlingspedagogiskt arbete. Resultatet visade att reflektioner kring behandlarens förhållningssätt är minst lika betydelsefullt för klienten som metoden man arbetar utifrån. Vi har diskuterat och belyst hur förhållningssättet kan komma att påverka behandlingsarbetet med klienten.

Föreliggande uppsats är en forskningsöversikt där litteratur från områdena för utvärdering, lärandeforskning och kommunikation ligger till grund för att problematisera återkoppling av utvärderingsresultat. Den i särklass vanligaste formen för återkoppling av utvärderingsresultat är genom en skriven rapport, många gånger kompletterat med en muntlig presentation. Ett av syftena med denna uppsats är därför att vända bort blicken från denna instrumentella syn på hur ett användande kommer till stånd och i stället lyfta fram innovativa återkopplingsformer. Uppsatsen har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande och kunskap uppstår i relationer. Centralt för det sociokulturella perspektivet är att ta till vara på det informella lärandet som sker inom organisationen.

En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar.